För er som kommun
När ni som kommun säger ja till vindkraft främjas den ekonomiska tillväxten och den lokala utvecklingen. Kommunens självförsörjning ökar och ni kan erbjuda förnybar, regionalt producerad el till nytta för både industri och hushåll. Inkomsterna till kommunen blir större, fler arbetstillfällen skapas, ökat lokalt engagemang uppstår via bland annat bygdemedel och inte minst – ni skapar framtidstro i kommunen.
Levande landsbygd
Sverige behöver mer levande landsbygd där människor vill verka och bo. För det krävs företag och industrier som satsar långsiktigt och ger framtidstro och arbete i bygden. Mer regional elproduktion bidrar till att energiintensiva industrier och företag över lag vågar satsa lokalt. Det ger arbetstillfällen, skapar och stärker välfärd och bidrar med stor regional samhällsnytta. Att det finns jobb på bygden skapar även trygghet för att våga flytta till regionen, bo kvar eller bilda familj. En stor fördel när det kommer till etablering av en vindpark är att de ofta byggs i glesbygd, där behovet av nya arbetstillfällen är extra stort.
Ekonomisk ersättning till kommuner – miljoner till kommunkassan varje år
Regeringen har beslutat om ekonomiska incitament för kommuner som säger ja till landbaserad vindkraft i sin kommun. Det är ett led i att öka nyttan för kommuner att godkänna nya vindparker. Medlen fördelas av Energimyndigheten efter varje hel megawatt installerad effekt vindkraft som var i drift året innan och regeringens avsikt är att ersättningen ska gälla tills vidare. Ungefärliga nivåer på utbetalningarna till vindkraftskommuner kommer vara: 20 000 kronor per MW för 2026. Det blir ofta flera miljoner till kommunkassan varje år – ett viktigt bidrag i kommunkassan.
Regeringen har (2026-03-16) beslutat om en lagrådsremiss som innebär att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker. Det kallas vindkraftsersättning och gäller för boende inom nio verkshöjder från ett vindkraftverk. Ersättningen varierar beroende på hur nära man bor och hur mycket parken producerar.
wpd anser att det är rimligt att kommuner som möjliggör elektrifiering och omställning får en del av den statliga kakan. Vi ser fram emot att fler kommuner genom detta kommer rösta ja till vindkraftsetableringar i sin kommun.
Bygdemedel
En vindpark i kommunen är en stor fördel på flera olika sätt. wpd har som policy att avsätta utvecklingsmedel till bygden, en så kallad bygdepeng eller bygdemedel. Syftet är att bygden som omger vindparken ska få del i det värde som vindkraften skapar. Pengen är avsedd att användas för satsningar som gynnar hela bygden, exempelvis till bygdegårdar och dess aktiviteter, till fiberanslutning, för det aktiva friluftslivet och naturvårdsåtgärder enligt önskemål. Exakt hur bygdemedlen administreras och fördelas varierar mycket och beror på förutsättningar och önskemål i det specifika området. Pengarna ska gå till bygden, inte till kommunens allmänna budget.
Här tar du del av en intervju med Ingela Kåreskog, ordförande i föreningen Norra Ny Utveckling i Torsby kommun, som berättar vad Stöllsäterbergets vindpark och bygdemedlen betyder för bygden.
Sysselsättnings- och intäktseffekter
Vid sidan om förnybar energi för nutid och framtid samt försäkran om tillgänglig energi för bygd och företag ger vindparken regionala sysselsättnings- och intäktseffekter. Eftersom alla parker är unika och olika stora är det en utmaning att uppskatta siffrorna. Men empiriska studier säger att det under byggperioden rör sig i runda tal om att hälften av arbetena utförs av regionala krafter. De största direkta effekterna tillkommer vid uppförandet av vindparken. Då behövs arbetskraft främst för förberedelse av mark, anläggande av vägar, elnät, och fundamentarbeten. Vid etablerad park krävs ungefär en person per fyra vindkraftverk för drift och underhåll under hela livslängden. Indirekta effekter kommer av personer som arbetar med parken behöver lokal service, t ex restauranger och logi vilket även ger skatteintäkter till kommunen. Så långt som möjligt prioriterar vi att anlita regional arbetskraft.
Långsiktigt ägande
wpd har för avsikt att äga minst 50% av våra vindparker. Vi tar fullt ansvar när vi utvecklar byggklara, förnybara och värdeskapande projekt. Tillståndsprocessen i Sverige tar upp till 10 år per projekt och kräver stora investeringar, vilket är omöjligt att klara utan en långsiktig, kapitalstark ägare. Ni i kommunen kommer veta vem ni har dialogen med under hela resan. Om en vindpark skulle säljas, blir den ändå kvar i wpd-familjen. Driftövervakningen, både den tekniska förvaltningen, såväl som den ekonomiska, hanteras under hela livslängden av vårt systerbolag wpd windmanager.
Gäst i landskapet – tidsbegränsade tillstånd
En vindpark är en gäst i landskapet och påverkan från vindkraftverken är reversibel. Tillstånd för vindparker är alltid tidsbegränsade. Tillstånd ges under ca 35-45 år, under den tiden ska parken byggas, drivas och nedmonteras. Moderna vindparker producerar el under 30-35 år och resterande tid utgörs av byggnation, nedmontering och återställande av mark med mera enligt miljötillståndet.
När parken tas ur drift monteras vindkraftsblad och vindkraftstorn ned. Utifrån dagens praxis och Naturvårdsverkets riktlinjer tar vi bort ungefär 0,5-1 meter av fundamenten och fyller på med jord. Detta eftersom bortforsling ger större miljöpåverkan. Om det i framtiden införs krav på borttagande av fundament kommer de tas bort. Medel för nedmontering och återställning avsätts till länsstyrelsen före byggnation och området återställs enligt tillståndet. En vindpark kan alltså betraktas som ett tillfälligt ianspråktagande av mark för att säkerställa förnybar elproduktion.
Vad innebär etableringen av en vindpark?
Vi vet att det är en fördel att kunna ta del av andras erfarenheter. Här kan du som förtroendevald eller tjänsteman i kommunen inspireras av flera olika perspektiv på vad etableringen av en vindpark innebär.
- Skogsentreprenörerna Dag och Dan ger sin historia utifrån markägar- och entreprenadperspektivet.
- Ingela Kåreskog, ordförande i föreningen Norra Ny Utveckling i Torsby kommun, berättar vad bygdemedlen betyder för bygden.
- Entreprenören Arctic Infra delar med sig om erfarenheter av själva byggnationen.
- Här delar en näringslivschef med sig av hur de tänkte och agerade inför en vindparksetablering i kommunen.
Videon är från Vindkraftcentrum.
Medvind för vindkraft
82 procent av svenskarna är för en utbyggnad av vindkraften. Ändå sa kommunerna nej till 26 av 29 vindkraftsanläggningar mellan 1 januari och 12 september 2025. Med kampanjen Medvind för vindkraft vill vindkraftsbranschen räta ut några frågetecken om vad svenskarna faktiskt tycker om vindkraft.
Frågor och svar och mer fakta
- wpd: frågor och svar om vindkraft
- Green Power Sweden: frågor och svar om vindkraft
- Naturskyddsföreningen: frågor och svar om vindkraft
- Naturvårdsverket: forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människa, natur och miljö
- Naturvårdsverket: frågor och svar om vindkraft
- Naturvårdsverket: ljud från vindkraft
- Vindlov: tillståndsfrågor vind och sol
- 100% Förnybart: aktörer som driver på omställningen av det svenska energisystemet
- Vindkraftcentrum: Norrlands utbyggnad av förnybar energi
- Vindbrukskollen: interaktiv karttjänst
- Energimyndighetens objektiva faktablad om vindkraft